Om Otrohet

Sayyareenas Teori om Otrohet

Idag diskuteras otrohet både på nätet och på nyheterna, så jag sätter in denna lilla avhandling här:
Detta skrev jag för flera år sedan…en väninna till mig var osäker på om hennes man var otrogen, trots att det var uppenbart, eftersom tom barnen på gården ropade lustigheter om hennes man och granntjejen. jag började skriva ett brev till henne och slutade med en hel avhandling i otrohet.
Observera att jag inte är Guds bästa barn (som tur är så älskar Gud mig…det är jag heelt säker på)…och jag dömmer ingen…alla har sina skäl.
Det är bara trevligt att veta vad som pågår i ens omedelbara omgivning.
Och så är det ju faktiskt väldigt rolig läsning!

Mina Damer och Herrar…
Vi har nöjet att presentera:

Sayyareenas Teori om Otrohet

DEL 1
Lögner

Orsaker och förmildrande omständigheter (finns det?)

Utan lögner
ingen otrohet
är man ärlig, är man inte otrogen

Respekt för sin partner visar man
genom att låta honom/henne bestämma
om han/hon vill vara i ett förhållande
där en inte har för avsikt att vara monogam.

Det är inte otrohet när båda parterna är överens
om hur förhållandet ska vara uppbyggt.

”Älskling, jag såg en riktig hingst på tunnelbanan
som jag bara måste få sätta tänderna i! Är det ok med dig?”

Möjligt svar:

”Visst raring….
själv ska jag sitta och passa barnen
och kanske sticka en tröja….
jag är helt slutkörd av träffen jag hade igår
med den där puman från McDonalds….
Ha så kul, och berätta allt imorgon,
men glöm inte kondomerna….de finns i min kavajficka.”

Eller:

”Jaja, om du nu måste….
jag kommer att sitta och gråta hela natten…
men du får göra som du vill.
Hoppas att han inte får upp den,
det skulle vara rätt åt dig.”

Eller:

”Nej, det är inte ok!
Jag vill inte vara med om det här….
men du får bestämma hur du vill leva.
Jag vill inte ha det så.
Gör du det så är vårt förhållande över.”

I dessa tre fall är förhållandet ärligt och på lika villkor.
Båda parterna bestämmer om och hur de vill leva i sitt förhållande.

Man kan inte säga att den som ställde frågan
var en hemsk och oärlig människa.
För om man är emot denna livsstil
så kommer man nog att vara arg och ledsen,
men man kan aldrig anklaga
sin föredetta för bedrägeri och otrohet…..
bara för dumhet.
Men ilskan lägger sig till sist
och man kan gå vidare tom som vänner.

Pratar man innan man agerar
så kanske spänningen försvinner
och då är det ju ingen mening med att vara otrogen.

Många gånger tror jag att folk är otrogna för just spänningen.

Det är som om deras partner blir en slags förmyndare…
som en förälder till en rebellisk tonåring
som försöker att överlista och lura en.

Man säger ju att förbjuden frukt smakar bäst….
men den ger också oönskade bieffekter
och till slut har man ändå bitit i det sura äpplet.
Det är inte lätt att undkomma konsekvenserna av sitt handlande.
Gör man en annan person illa med vilje
så kan det aldrig bli bra för en själv i framtiden.

Så varför säger man inte sanningen?
Det kan vara så enkelt som att:

*Man själv är en liten feg menlös skit
som inte vågar säga sanningen
och hoppas att partnern lägligt hamnar under en buss
eller i en gräsklippare….
så att problemet så att säga löser sig självt.

*Man själv är en bekväm och lat liten menlös skit
som inte orkar/vill säga sanningen
och hoppas att partnern lägligt drabbas av lobotomi
och kvittrar av lycka över att man kommer hem
och tillbringar kvalitetstid framför tvn
efter en ansträngande vecka med massa övertid
och affärsresor på jobbet på parkförvaltningen….
så att problemet så att säga inte behöver lösas…

Detta om sådana som sårar,
kallt, beräknande och med flit
för att de ska må bra för stunden..

Sen finns det faktiskt förmildrande omständigheter…

Man kanske bara är och köper ost i affären
och snubblar över den stora kärleken…

Det blir problem med att vara ärlig mot sin partner
därför att:

*han/hon är svårt sjuk psykiskt eller fysiskt
och läkarna har varnat för att man ska vara alltför ärlig…
eller för att lämna den personen….
Det handlar om liv eller död här,
och då måste man ljuga.

*han/hon är en galen massmördare
som har hotat partnern till livet och sagt
att katten kommer att bli shish kebab
om förslaget att separera ens kommer på tal.
Detta förhållande inleddes av ren och skär skräck
och håller endast tills
”den stora rymningen” inleds…
detta kommer att hända när det hemliga sparkontot har blivit
tillräckligt stort för en enkel biljett till Kuala Lumpur.

*han/hon är barn till ovanstående.
Förhållandet blir som ovan och håller lika länge antagligen.

*Resultatet av en historisk operation
efter den hemska luftballongolyckan
blev att man numera turas om att ha samma lever
och måste leva ihop pga praktiska omständigheter
vid bytet varannan dag.

*Vid ett av de otaliga bortföranden av utomjordingar,
bestämdes vilken partner man skulle ha
och enligt Zyyrlixz-planetens seder
planterades ett datachip bakom örat på de lyckliga tu
vid en högtidlig ceremoni.
Detta chip har ingen effekt alls
och man känner ingentig
Förutom om man skulle separera
Då skulle man nog antagligen få någon slags känsla
när ens huvud sprängs i tusen miliarder atomer.

Zyyrlixz är förresten universums
regerande mästare i varaktiga förhållanden.
Och rena semesterparadiset
för alla äventyrslystna resenärer.

Ja, kära vänner….
det finns ju faktiskt förmildrande omständigheter!
Jag tog bara med några stycken, och det finns flera….
Behöver jag säga att de är sällsynta?

Nåja, det finns några riktigt jordnära också….
som att man kan vara i ett hemskt förhållande
där man blir misshandlad
och därför inte vågar att tala om sanningen.
Själva otroheten är nog en slags tröst
eller ett första steg mot friheten…
Det kan man inte ens betrakta som otrohet…
om man inte är den stackars partnern
som visserligen har slagit och psykat,
(men högst ovilligt för att det var nödvändigt)
men något så hemskt som att vara otrogen
skulle denne aldrig bli ertappad med!

Hoppas att jag nu har bidragit med något
nytt om ärlighet och förhållanden.

Summan av det hela är ju ändå att
Ärlighet varar längst om man har planer på ett liv efter detta.

Världen är mycket mindre nu
än för femhundra år sedan,
så förr eller senare
kommer två människor att mötas…
just de två,
som den som har något att dölja
inte vill ska mötas….
…för hur länge en skit
än har legat fryst i snön…
…när den tinar upp så
Luktar den fortfarande SKIT!

(här hoppas vi att den som bär skulden i dramat
inte är tillsammans med den
ovannämnda massmördaren
eller barnet till en)

För grollet är gammalt
Men ilskan är ung

DEL 2

Ansvar och Skuld

Vem är ansvarig för ditt förhållande?

Vem bär skulden?

Kan det bli lättare att svara på en fråga?

Faktum är att
om man lever i ett ”dåligt” förhållande
finns ingen anledning att vara otrogen.
Man bryter upp och går vidare när man inser att det är ett dåligt förhållande.
Sen har det ingen betydelse om man har träffat en ny eller ej.
För sex eller inte,
i ett redan dömt förhållande är detta
inte otrohet.

Det är bara livet
som ibland kan tvinga en att ändra riktning

Otrohet
är när man lurar en människa
att satsa allt på ett förhållande som man själv inte satsar lika mycket i.

Att ljuga och hemlighålla viktig information om en människas liv
och därigenom förvandla hela världen till en fantasiplanet som i verkligheten aldrig ens har existerat.

I praktiken har man omvärderat sin partner till en spelpjäs
som inte har egen vilja och blir styrd till att agera på ett visst sätt genom manipulation och lögner.

Att vara otrogen och smussla för att man vill
ha spänning och gör det man känner för i sitt eget liv
ger en känsla av kontroll och makt, för stunden.

Och för stunden är man Gud över sin partner
och oftast även över de tillfälliga förbindelser man just då har.
För det mesta inleder man inte ens en tillfällig förbindelse genom att säga:

”Jag är i ett seriöst förhållande som jag tänker stanna i,
men vill jättegärna sätta på dig ett par gånger ändå”

Fast det hade nog inte varit så dumt när man tänker efter.

Och då visar man ju denna nya okända, den respekt som man
i första hand, borde ha visat den som man har närmast…sin partner.

Anledningarna till otrohet och bedrägeri kan vara många
Vissa inbillade, vissa påhittade och vissa sanna

Men
Alla är ändå utan tvivel egoistiska
Trots allt har man ljugit, lurat och bedragit människor i sin omgivning
för egen vinning och tillfredställelse.

Man har tagit ifrån andra människor möjligheten att påverka och välja det liv de befinner sig i,
och därigenom kontrollerat en del av deras känslor och tankar
och förmåga att tyda de signaler de trots allt uppfattar.

På detta sätt rubbar man balansen hos en människa
och hon blir förvirrad och oorienterad.

Nu kan man säga att otrohet inte är en dödssynd och att jag förstorar upp
något som ändå både är vanligt förekommande och som man reser sig starkare ifrån.
Mycket möjligt, att man inte dör av att bli utsatt för bedrägeri.
Men faktum kvarstår att man påverkas för resten av sitt liv.
Och detta påverkar de val man gör senare i livet.

Och varför?
För att någon nån gång bara beslöt sig för att leva på ett sätt som passade den just då
och genom detta beslöt hur man själv skulle leva utan att fråga om lov.
Är det något som är viktigt för en intelligent levande varelse, så är det just att ha kontroll över sitt eget liv.

Och det är inget som säger att man aldrig skulle acceptera detta sätt att leva, men man vill ha den möjligheten att välja själv.
Annars skulle det krylla av lyckliga människor i alla diktaturer i världen.
Möjlighet att välja är Frihet!
Och i ett förhållande är det ingen tvekan om att man ska ha den möjligheten om inget annat.

Skuld

Vem är då den skyldige i detta drama?

Svaret är redan givet!

Man kan inte beskylla den ovetande vilseförda parten.
Skulden ligger helt och hållet hos den som tog sig friheten att välja i alla de inblandades namn.
Och här handlar det inte om rädsla för en agressiv partner,
utan om rädsla för att förlora det liv man har byggt upp och är bekväm med.
Ett förhållande med en agressiv partner hamnar genast i ”dåliga förhållanden” och kan inte klassas som otrohet, snarare som flykt eller räddning.

Men i ett helt vanligt förhållande kan man bara gå sin väg om man inte är nöjd,
eller prata och komma överens om lösningar eller alternativa sätt att bygga förhållandet på.
Om man istället väljer att föra människor bakom ljuset
så kan man aldrig skylla på någon annan.

Ändå är detta det vanligaste av allt.
Man projecterar sitt ansvar över till någon annan och blir ett stackars offer i dramat.
Viljelöst styrd endast av ömkansvärda behov framkallade av det ena eller andra.

Här går de flesta,
i grunden redan rubbade och därför inte längre så säkra, äkta offren i fällan.

Teoretiskt vet de vad som är rätt eller fel,
men i praktiken litar de inte på sin egen omdömesförmåga
och tar gärna på sig en stor del av skulden till den andres handlande.

Efter ett tag när kaoset har lagt sig, återkommer självbevarelsedriften
hos de flesta, och då väljs en annan syndabock ut.

Än en gång fel person,
men absolut perfekt att överföra sin ilska och bitterhet på,
så att man därigenom kan gå vidare och till och med ha en möjlighet och ursäkt
att förlåta, och eventuellt fortsätta i sitt nuvarande förhållande.

Felet är att man då bara har lagt skulden på ännu ett offer.
För i de flesta fall har även denna person blivit manipulerad av Spelets Härskare,och blivit
precis lika skadad och sårad som den lurade partnern.

Vi människor har en tendens
att skylla på den andra kvinnan/andre mannen…
Om denna person inte råkar vara
en av de bästa vännerna,
eller tom släkt med en,
då är den personen inte skyldig till ens olycka.




Man kan inte kräva att
resten av världen ska ta ansvar för ens förhållande.
Den man kan kräva det av är ens partner.
Det är faktiskt den som är ansvarig för
hur högt han/hon värdesätter relationen.
Ingen annan.
Det är den personen
som trots att han/hon känner
och lever med sin partner,
väljer att ljuga och bedra densamma
om och om och om igen.

Den andra kvinnan/andre mannen
(oftast singel och fågelfri)
har ju inget att dölja ….
Han/hon lever sitt liv

För om ens partner inte har blivit drogad
och med våld tvingad till någon form av umgänge
(obs! Detta är definitivt INTE otrohet),
så har det ingen betydelse
hur detta vid-sidan-om kapitel uppstod.

Den som i detta fall
verkligen hade skyldighet
att säga ”tack, men nej tack!”
är den som redan har ett förhållande.
Sedan får den sk beundraren vara hur
oemotståndig,
angelägen,
skamlös
eller påträngande
som helst.
Man behöver bara säga nej och gå hem.

Ett nej är bara ett ord i detta fall…..
det är handlingen som visar vad man menar.
För säger man nej,
men fortsätter att umgås flera gånger,
antagligen pga ett supersmickrat ego,
så har man ändå lämnat en liten öppning.

Nu har ett nej förvandlats till ett kanske.

Och det är inte en dödssynd att
försöka få det man vill ha
om man råkar vara obunden och
ute efter en ny möjlig
livs- eller lek-kamrat…
det är en rättighet,
och då speciellt om
föremålet för ens intresse
ger ett positivt gensvar.



När är man otrogen?

”Jag svär att jag inte har varit otrogen, för den var aldrig inne!”

Är inte Bill Clinton ett perfekt exempel?

Han hade ju knappt gjort något fel, hon sög ju bara av honom.
Ett smärre misstag bara.

Och vips så förvandlades stackars Monica Lewinsky till en riktig mansslukerska (ursäkta uttrycket).
Det var ju hon som hade gjort något, i och för sig. Han hade ju inte bidragit med så mycket.
Men hon var singel.
Det var han som var gift.

Många anser att otrohet inträffar när man har sex.
Allt annat är ju så oskyldigt
Och då kan man svära på Bibeln, Koranen och sina barn
att man inte har varit otrogen.

Om man har
Spenderat tid och energi och känslor på någon annan,
utan ens partners vetskap
och försummat sin partner just därför,
Så har man varit otrogen
Sex
Är helt oviktigt i detta fall.

Och rent känslomässigt för den som blir utsatt för otrohet,
hade det varit mer smärtfritt om det bara hade handlat om ett simpelt engångs-ligg.

Det hade antagligen varit jobbigt att få vetskap om,
men tillvaron hade inte förändrats lika mycket att veta att ens partner har läggning för att hoppa över skaklarna,
Som att få vetskap om att ens partner
iskallt ljugit och lurat en under en längre period.

Då måste man gå tillbaka
och omvärdera allt som har hänt,
Och det kommer att göra mer ont när man förstår att
någon annan betydde så pass mycket mer,
att det var värt att lura och bedra och såra en för.

För det är det valet den som är otrogen under en period gör.
Medvetet.
”Jag tänkte inte så”
är i detta fall inget bra försvar.
Då betyder partnern mycket litet om man inte ens har tänkt på möjligheten att man kanske sårar den.
Och då har man bara slösat på en persons tid
genom att inte avsluta förhållandet.
Motiven till detta kan vara flera,
och ibland även av inbillad omtanke.
Och då blir den bedragne ännu mera sårad.

Men för det mesta är det bara spänningen man är ute efter,
när man väljer att träffa någon i smyg.
Och känslan man har för stunden, även om man är medveten om att
det inte kommer att vara länge redan från början.

Och trots att man inte har haft intimt umgänge
så är detta otrohet.




Ärligt talat, visst
känns det lite som otrohet;
när man ovetande plöjer vidare i gamla spår,
medan den som man ska uppleva
bra, dåligt, roligt och tråkigt med,
hellre gör något roligt
i sällskap av en
nyfunnen vän/väninna?
(även om det bara är under
en kort period och
inget intimt förekommer)

Under denna tid får man uppleva mycket lite
eller inget roligt alls,
vilket gör att humöret blir sämre
och man kanske blir gnälligare…
självförtroendet sjunker
och man börjar att leta
efter orsakerna till det dåliga måendet.

Samtidigt har man en partner
som mår prima överallt förutom i ens sällskap.
En partner som har stärkt sitt ego
genom att erhålla uppmärksamhet
från en uppenbar beundrare/-rinna.
För även om partnern utan tvekan är
ointresserad av denna nya bekantskap,
är det en kick för självförtroendet
och då blir humöret bättre och livet lite lättare….
Och den andra hälften
så mycket tråkigare och jobbigare,
speciellt när samvetet indirekt talar om
vem som är orsaken till detta…
”Bäst att slå ifrån sig de nedtyngande tankarna
och hämta en ny dos lyckoelexir
genom att bara prata med den där
som visar odelad uppmärksamhet.
Hon/han må vara korkad och småirriterande,
men att se någon göra sig till,
flörta och vara rolig
och värdesätta ens blotta existens
är ju så mycket roligare än den därhemma
som för tillfället bara ger skuldkänslor.”

Ja, detta kan endera utvecklas till
ett längre förhållande
eller bara vara en liten episod….men
med eller utan sex,
så är det ändå otrohet.

Varför?

1. Vänskap?

Ja, men varför är det då så hemligt…?
Visst, man ska få ha egna privata vänner
och umgås utan de respektive,
men att människor som delar det viktiga i livet
borde bli presenterade för
och få lära känna de vänner
man tillbringar mycket tid med, är en självklarhet.

2. En tydlig negativ inverkan i den enes liv.

En av parterna blir berövad de glädjeämnen
man i ett förhållande har rätt till som tex
omtanke och uppmärksamhet av sin respektive
då denne/a under tiden är fullt upptagen
med att tillfredställa sitt ego.

För hur ”oskyldigt” detta än må vara,
borde man väl vara riktad mot den man vill leva med
och där utbyta positiv energi
för att båda ska kunna må bra tillsammans.
Är man vänd åt andra hållet
tillräckligt länge, mister man kontakten
och det känner den
som i vanliga fall är van att vara medspelare.

Och en aning ointresse blandat med missnöje
som respons på
känslor av förvirring och nedstämdhet
är inget bra recept mot en tråkig make/maka

(speciellt inte eftersom
orsaken till denna sinnesstämning
använder just denna sinnesstämning,
som ursäkt till varför situationen uppstod i första taget).

Ja, jag kan ha fel….
men inte i att många gånger så börjar det just så här.
Och sen rullar det på….
åt ena eller andra hållet.
Till slut har man endera fått tillräckligt
av det man sökte hos ”vännen/väninnan”
tröttnat på sällskapet, och tagit med nya
friska tag itu med att
återställa balansen hos den man,
”utan avsikt”, rubbat ur gängorna.

Utan avsikt och utan omtanke.

Detta måste vara drömpartnern
för en masochist,
för här har vi någon som ser efter
sina behov till vilket pris som helst,
så länge någon annan betalar.
Och detta med
ett mycket rent samvete,
för sex hände inte
och har man inte gjort DET
så har man inte gjort något fel.

Synd bara att
den trista partnern tvingar en till tystnad,
då denna oskuldsfulla episod säkert skulle
misstolkas och skapa onödiga problem.

Och vinnaren är:

Den för stunden smått utnyttjade andra kvinnan/andre mannen!

Grattis
till att ha undkommit en hemsk framtid.

Och till den försmådda partnern, här kallad förloraren säger jag:
Bättre lycka nästa gång!

Den självutnämnda Trofen
behöver inga lyckönskningar.
En expert på själslig kirurgi
klarar sig alltid med endast små blessyrer.

Eller så har förhållandet krackelerat
och gått i tusen bitar till slut….

Den neurotiska partnern har lyckats
att förstöra ett förhållande helt utan anledning.
Konstigt att man inte kunde se
denna horribla sinnessjukdom från början?
Det smög fram i början
för att till slut explodera ut
i helt ogrundade anklagelser och beskyllningar….
Mycket plågsamt och outhärdligt att bli utsatt för.
Efter en tids plåga fanns räddningen,
otroligt nog,
hos den person som hittils uppmuntrat och stöttat
och visat sig vara en riktigt förstående vän.

”Tänk att man kan bli så missbedömd
och, trots ens fullständiga oskuld,
anklagad för en annan persons svaga psyke. ….
inte konstigt att man sökte sig bort
när det bara blev sämre och sämre hemma.
Tur att man kan gå ur detta hemska
med hedern och äran i behåll.”

I detta scenario är vinnaren:
den sinnessjuka partnern

som trots den påtvingade diagnosen,
faktiskt är den som är fullständigt frisk i hjärnan.
Lite ärrad och skadad ja,
men det kunde ha blivit värre….
Som att tex vinna detta spel!

Och den olycklige/a förloraren
och numera också det blivande huskorset,
har påbörjat sin resa mot nästa rond…

Den eftertraktade Trofen….
är nog redan på jakt efter en ny medspelare
med en skinande rustning att spegla sig i.

The End

Jag vill tacka alla mina föredettingar för hjälp med att samla in material till detta arbete.
Ni vet vilka ni är och vad ni har bidragit med så: Ingen nämnd, Ingen glömd!
Jag är er evigt tacksam för detta!


4 svar

  1. Orka läsa allt nu men jag kopierar hela skiten slänger på min sida och länkar till dig, läste typ 30 % he he jag vill läsa hela sedan en uppmaning !! Skriv en BOK kr@m .

  2. Ja. Det finns flera kloka poänger. Men håller inte med om allt. Tycker det är mer komplicerat än så.

  3. Jag läste ungefär 60% iaf då den var jäkligt lång. Men håller med om i princip allt du säger, skönt att någon har samma syn som jag har! Tänkte precis skriva litegrann kring ämnet i min egen blogg och letade därför bilder, halkade då in på ditt inlägg. Mycket bra skrivet måste jag säga. 🙂

  4. Japp, precis så är det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: