Bye Bye Pepsi Cola

april 21, 2009 - 3 svar

Har nu letat och letat efter en låt jag hörde när jag var runt 16 år i slutet på 70-talet.

En kille sjunger om sin tjej, hur hon har sagt att hon ska ta livet av sig på det sista tåget ut ur stan.

Detta är vad jag kommer ihåg av texten:

”So I ride on the last train, to stop my baby wasting her life, but I sit alone when the train moves out and the girlfriend is not in sight”

Sedan hör han hur det tickar under sätet och inser att flickvännen lurat honom, skriker något som ”Help me get out of this mess”

Och så kommer refrängen:

”Bye bye Pepsi Cola, Hello Holy wine

Bye bye Casanova, Hello wild divine

We’re on a roller Coaster forever to remain

On the last train”

Tja, det är allt jag minns.

Om det inte är ordagrant så är det ju inte konstigt, det var ju 30 år sedan jag hörde den.

Min dåvarande ”pojkväns” andra flickvän hämnades på mig genom att bryta sig in i min lägenhet och sno mina skivor bland annat.

Jag antar att hon tänkte att om jag snor hennes kille så kan hon sno mina saker.

I alla fall…jag har letat och letat.

Pratat med alla möjliga människor, radiodjs, skivaffärer och senast igår med en internet-dj från USA på twitter.

Ingen har hört talas om den.

Är det verkligen möjligt att jag är den enda som har hört den låten?

Synd i så fall…för den är bra.

Om någon vet vilken låt jag menar, så skulle jag bli jätteglad.

Annonser

cuba quiero bailar la salsa

april 16, 2009 - Leave a Response

Har nu bestämt att jag ska till Kuba nästa vårsemester!

Det är ju lite i sista sekunden….måste passa på INNAN Fidel Castro dör och USA förvandlar Havanna till en jättebordell igen.

Såg på Twitter, Breaking News i förrigår att Castro är positivt inställd till Obama, och att han vill normalisera relationen mellan länderna.

Hoppas, hoppas….

Tycker ju att det får räcka med sanktioner mot kubanerna.

Å, vad jag längtar!

Karibien, here I come!

Synd att jag inte kan åka nuuuuuuu.

Men, sommaren är för varm och på hösten är det för många orkaner…så nästa vår får det bli!

Tills dess kan man ju alltid damma av denna….CUBA, med GIBSON BROTHERS!

Välkommen till Barnens Ö…We have cookies!

april 10, 2009 - Ett svar

Här våldtog ligan en tolvårig flicka | Nyheter | Aftonbladet

Det finns många olika sorters insekter och vissa är bara skadeinsekter. Dessa killar är bara skadeinsekter.

Jag undrar vad som rör sig i deras skallar…tänker de något överhuvudtaget eller går de bara på instinkt?

Hur fungerar/tänker en våldtäktsman….hur fungerar/tänker FYRA våldtäktsmän?

Man brukar ju säga att våldtäkt handlar om makt, men jag kan tänka mig att det bara var en kul grej för dessa hjärndöda, efterblivna killar.

Något att berätta för kompisarna.

Hur tänkte de?

Gick de hem till familjen och såg sin mamma och syster i ögonen utan att ångra sig alls? Har de familjer?

Dessa killar är ett totalt misslyckande. Både för deras familjer och dem själva men också för hela samhället.

Varför?

De är ju bara i början av 20-års åldern…de har nyss gått ur skolan. Varför såg ingen att de var missanpassade? Att de behövde hjälp med bla empati.

Nu kommer många att säga att det inte behöver märkas…att de kan ha varit exemplariska elever, söner, anställda….

Det skulle jag kunna tro på om detta bara gällde en kille….men fyra?

Fyra kufar i skolorna, som är vänliga och snälla mot alla, och som råkar träffas för att inse att de delar samma intresse…att lura och våldta flickor?

Det tror jag inte på.

Någon måste ha sett att dessa killar inte kommer att bli samhällets stöttespelare direkt, och ändå bara låtit det vara.

Sedan undrar jag:

Varför var en 12-åring ensam på nattbussen????

Föräldrarna/förmyndarna till detta BARN på 12 år borde ställas till svars…för vårdslöshet.

Och busschaffören?

Såg han inte att det var ett litet barn på bussen mitt i natten? varför pratade han inte med henne och såg till att hon satt nära honom och säkert kom av där hon skulle.

Flera busschafförer har varit snälla och sett till att jag kom av där jag skulle, ibland har de tom stannat på ett bättre ställe, när jag har åkt själv på natten…och då var jag vuxen och hade inte bett om hjälp.

”Det krävs ett samhälle att uppfostra ett barn”

Sant.

I och med detta vill jag inte ta skulden ifrån killarna och lägga den på samhället…Absolut inte. Människor gör sina val.

Det är inte synd om dessa killar…De blev inte tvingade till detta, de valde att bli vad de blev.

De kunde ha valt en framtid, de valde att bli våldtäktsmän.

Men man kan kanske lära sig av misstagen…

Detta är vad vi skapar!

Jag jobbar på pendeltågen på natten. Jag ser dessa killar och tjejer.

Jag pratar med dem, säger till dem på skarprn…ibland kallar jag dem för dumskallar. Men alltid på ett sådant sätt att de inte känner sig attackerade och bara vill slå tillbaka. De LYSSNAR, även när jag skäller.

Jag pratade med en kille en gång som var full och odräglig och hade en liten köttyxa innanför sin jacka för att han var rädd för något gäng.

Jag gick rakt fram till hans kompisar och sa att om de verkligen var hans vänner så skulle de inte låta honom förstöra sitt liv.

De skämdes och sa att de skulle ta honom hem. Medan jag försökte ringa till våra väktare försvann killarna. Jag hoppas verkligen att de gick hem. Och att inget hände denna natt…för hade det gjort det, så hade jag varit lika skyldig som de…jag borde ha ringt polisen.

Vi har blivit ett mesigt folk.

Sverige är Barnens Ö.

Vuxna människor är rädda för små barn…och då menar jag SMÅ barn. Lärare i låg och mellanstadiet klarar inte av sina små elever. De är RÄDDA för sina små elever…eller så är de rädda för att göra något etiskt fel. Eller bryta mot någon lag eller inkräkta på barnens rättigheter….

Vi har gått så långt med att ”skydda” barnen, så att vi skadar dem.

Det är ju så mycket lättare att sätta en diagnos och avfärda ett barn som ett hopplöst fall av någon bokstavskombination, och idag har nästan var och varannan unge DAMP, ADHD osv

Alla har inte den turen att hamna på en skola som specialiserar sig på barn med sådana problem, för det finns så få sådana skolor. Vissa får droger…vissa får klara sig bäst de kan. Skolan ger upp. Dessa barn får ingen bra start på livet.

Och bakom står ett helt samhälle och tittar på. Inte vårt problem.

Nähä?

Det blir vårt problem!

Det blir vårt problem när det blir en massa dårar som går runt och våldtar, misshandlar och mördar.

De ÄR vårt problem, fast de behöver inte bli ett problem.

En av de finaste människorna jag känner har ADHD/DAMP. Han är en helt vanlig, kanske bara lite lat, kille, med ett ovanligt stort hjärta och en fantastisk hjärna. han är våghalsig och gör knasiga saker ibland, men han skulle aldrig skada någon!

Enda gången han blir upprörd är när han ser någon bli skadad på något sätt.

Han kunde kanske ha blivit en aggressiv människa, men bakom honom har han en superhjälte till mamma, som inte gav upp och såg till att hennes son fick den hjälp han behövde i tid. Energin hon lade ner på att tjafsa med skolor, läkare och olika myndigheter kan bara liknas med en tvättäkta superhjältes. Jag vet inte om jag hade orkat.

Varför ska det vara så svårt, kan man fråga sig. Det borde vara i allas intresse att hjälpa dessa barn. Att hjälpa dem komma in i samhället…inte låsa dem ute vid minsta problem.

Det är vad vi gör just nu.

Om ett barn är ett problem i klassen, så tar vi bara bort problemet ur klassen, isolerar barnet genom enskild undervisning och gör så att detta barn, som skulle behöva gemenskap och omtanke, blir ännu mera utstött. De forna klasskamraterna, med lärarna i spetsen, blir till en rättfärdig mobb…som under häxrättegångarna, ungefär. När det utstötta barnet reagerar med ilska och frustration, så skakar alla på huvudet och tycker att ”vi hade rätt, ett hopplöst fall”.

Fel fel fel!

Jag vet. Jag ser detta varje dag. Det är så fel.

Stöt inte bort dessa barn.

Det är så vi skapar dessa hämndlystna arga små monster.

Sedan läser man i tidningarna hur ”han var en enstöring…hade problem…osv

Kanske kan vi i framtiden förhindra en eller några skolskjutningar om vi tar tillbaka makten i skolorna och på gatorna och i natten.

Vi måste sluta vara rädda för våra egna barn.

Vi måste sluta skydda dem till fördärv.

Som det är nu så vågar ingen säga till ett barn, endera av rädsla för den elaka ungen eller av rädsla för att man inkräktar på någon annans område, eller för att det ska bli feltolkat…

Jag är inte rädd. Jag säger till om allt!

Ser jag någon ledsen, pratar jag med dem.

Ser jag en flicka utan jacka mitt i vintern, säger jag åt henne att sätta på sig en.

Ser jag ett bråk säger jag till dem.

Ser jag någon full eller utsatt så hjälper jag dem.

Ensamma barn håller jag ett öga på även under dagen.

Jag frågar, gnäller och lägger mig i, och tro mig, det värsta jag har råkat ut för är lite hån, fast 99% av gångerna har de svarat med respekt- visserligen på deras sätt, men det räcker. Det gäller att hitta ett gemensamt språk bara.

Folk måste bli tuffare i Sverige. Och börja bry sig om både sina och andras ungar.

De ingår ju i ett paket som kallas framtiden…alla, svenska som utländska barn, hamnar där till slut.

Och för att avsluta det hela, måste jag ställa en fråga:

Varför var Aftonbladet tvungna att flika in att vissa av killarna riskerar utvisning?

Jo, på detta sätt talade AB om för oss att detta rör sig om invandrarkillar.

Men varför är det så viktigt för oss att veta?

Det finns väl bra och dåliga invandrarkillar, precis som det finns bra och dåliga svenska killar?

Det finns invandrare som avskyr våldtäktsmän och det finns svenskar som våldtar.

Varför var det så viktigt att poängtera att de var invandrare?

Hade de skrivit om det var fyra fullblodssvenskar att ”dessa blonda, blåögda killar…

Jag bara undrar vad Aftonbladet är ute efter.

Stoppa Hemlösheten!

april 8, 2009 - Ett svar

Jag har gått med i en Grupp på Facebook som jobbar med att stoppa hemlösheten i Sverige.

Denna grupp är en del av tre grupper…Dessa tre är :

Stoppa hemlösheten – alla ska ha rätt till tak över huvudet!

Stoppa hemlösheten 2 – alla ska ha rätt till tak över huvudet!

Stoppa hemlösheten 3 – alla ska ha rätt till tak över huvudet!

Skapade av

Inte en dag för tidigt!

Varje vinter får jag ont i magen när jag tänker på alla stackars hemlösa som kommer att frysa.

Jag jobbar på Pendeltåget i Stockholm och ser dessa stackars människor varje dag.

Vi brukar låta dem sova så länge det är möjligt och försöker väcka dem så de kan gå av vid Centralen, för där finns det alltid något ställe där de kan hålla sig varma.

Det gör ont i mitt hjärta varje gång jag ser dem.

Det är unga, gamla…människor med en sådan hopplöshet och smärta i ögonen.

Jag väckte en man i Södertälje en gång…det var sista tåget mot Märsta och jag skulle stanna i Södertälje…jag tänkte att han skulle ha det bättre om han vaknade på Centralen än om han hamnade i Märsta, så jag väckte honom och gav honom en femtiolapp, så att han skulle kunna betala för härbärget…har ju hört att de måste betala ca 40 kr för det…vilket är helt absurt.

Han vaknade med ett ryck och var jätteförvirrad…

”Får jag inte sova här?”

”Jo, sa jag, men det är bättre att du är vaken och går av på Centralen”

”Varför ger du mig pengar?”

”Så att du kan betala för ett härbärge” svarade jag.

Han tittade längtansfullt på sedeln i hans hand och sa, nästan drömmande:

”Eller så kan jag köpa en kopp kaffe!”

Jag ville bara gråta..

”Gör det, sa jag, sov, men vakna på Centralen och köp en kopp kaffe på 7/11.”

Och så gick jag.

”Är du en ängel?” frågade han, medan jag var på väg ut.

Jag log och försökte säga tack, men han upprepade frågan och såg ut som om han verkligen trodde att jag var en ängel.

Nej, du underbara lilla människa, jag är ingen ängel…bara en helt vanlig människa med ett hjärta och vett nog att förstå att alla människor, hemlösa eller boende i ett slott, har varit små gulliga bebisar och att hemlöshet, kaos, psykiska problem och hemska saker kan drabba vem som helst, även mig och människor jag bryr mig om. Jag hoppas verkligen om det skulle hända, att det kommer att finnas fler som ser en människa med känslor, och inte bara ett störande moment.

En julafton för ett antal år sedan, när jag körde tåg, kom en kvinna i lång vit rävpäls fram till mig och bad mig kasta ut en man som satt och luktade illa i vagnen…bakom henne stod hennes man med en jättestor säck med julklappar.

Det var JULAFTON och svinkallt ute, med flera decimeter snö, och damen i päls från tänderna till tårna ville att jag skulle slänga ut en människa i snön, för att han luktade illa!

Jag sa bara att jag tar hand om det…sedan ringde jag till jourhavande arbetsledning och bad dem att skicka någon till tåget, med min Jul-landgång och julmust, som vi får på jobbet varje år. Jag talade om vad jag behövde den till…jag skulle ge den till en stackars hemlös man som sov på tåget.

En annan lokförare kom ner med min mat, och han hade även tagit med sin egen.

Vi la landgångarna bredvid den sovande mannen och hoppades att hans mage skulle klara av så mycket mat på en gång.

Damen i pälsen skulle ha svimmat…men jag kan tänka mig att efter den hemska upplevelsen på tåget så tog hon nog limusinen nästa jul.

Jag har gett allt från pengar till mat till hemlösa…och jag är ju inte deras förmyndare…om jag ger dem pengar, så får de göra vad de vill med pengarna…fast jag hoppas att de köper mat och inte sprit.

Jag har en kompis som har varit hemlös…han hade tur och hade två jobb…ett på dagen och ett på natten, där han kunde sova lite. När han var ledig tog han en kryssning med Ånedinlinjen…och fick både mat och sovplats billigt…bättre än ett härbärge.

Idag har han lägenhet, pengar och ett ”normalt” liv.

Tyvärr är ju inte alla rustade med hans förmåga att överleva.

Därför behövs vi…vi som kan hjälpa.

Så snälla, gå med i en av  grupperna på Facebook, för om vi blir många så kan vi förändra tillvaron för våra svaga medmänniskor.

Klicka bara på länkarna ovan.

Det finns även en artikel i SVD i förrigår, läs den:

Ge hemlösa personliga Assistenter

När det gäller turist-tiggarna, som kommer från utlandet, för att de har blivit lurade att tro att här kan de få ihop en förmögenhet att ta hem till familjen…ja, då rekommenderar jag att man har en macka i väskan och ger dem mat och inte pengar. Jag gav en hel familj mackor och vattenflaskor och barnen fick också en serietidning…men inga pengar…då vill de inte komma tillbaka hit igen. Det är ju faktiskt synd om dem också, men vi har nog med egna fattiga och hemlösa…dessa människor har blivit hitlurade av någon som tjänar mycket på dem. Trots det vill jag ju inte att de och deras oskylldiga barn ska svälta ihjäl.

Jag är rik och dödlig som ett troll!

april 7, 2009 - Ett svar

Jaha, då har jag ännu en gång vunnit 900 000 000 dollar!

Vad ska jag göööra med alla pengar????
Det är nämligen så att jag vinner hela tiden…vinstbreven kommer i min mailbox på hotmail och snart vet jag inte vad jag ska göra med alla miljoner biljoner jag har vunnit på Free Lotto och Chinese lottery osv osv…företagen kommer ju att gå i konkurs!
Därför har jag inte svarat och krävt mina pengar.
Dessutom är jag ändå otroligt rik!1chestjewels
Massor med okända släktingar har dött runt om i världen och testamenterat sina förmögenheter till mig, deras enda levande släkting!
Ha! Jag visste väl att jag var ett hittebarn! Någonstans i universum har en Kung dött av brustet hjärta över att ha tappat bort sitt enda barn – moi. Och nu dör alla hans otroligt ensamma stenrika släktingar som flugor och lämnar allt de äger till – moi!!
Deras advokater sänder hela tiden brev till mig, men jag har ännu inte svarat.
Varför
Jo, jag vill faktiskt inte såra de snälla människorna som har tagit hand om mig som om jag var deras egen dotter.
Mamma, du ser hur mycket jag älskar dig, trots att jag är en prinsessa och skulle kunna leva badande i pengar från mina kära avlidna släktingar.
Dessutom så behöver jag ju inte de pengarna …. Mina vänner, som jag lämnat ett outplånligt minne hos tros att vi tydligen bara råkat träffas en gång, har varit vänliga nog att plötsligt avlida och efterlämna en betydande summa pengar till – moi!!!
Jag har fått många mail från advokater som har letat efter mig över hela världen…och till slut äntligen fått tag på min e-mail adress!
Vilken tur jag har!
Inte bara att jag är en så oförglömlig person, utan också att dessa peroner hade godheten att avlida så att jag kan ärva deras förmögenhet. Jag skäms att erkänna att de inte lämnade något intryck hos mig för jag minns dem inte alls, men nu sörjer jag dem som om de var mina bästa kompisar.
Jag har inte svarat ännu på advokaternas mail, för jag har ju det mycket bra ställt ändå!
Jag har nämligen blivit anställd av flera dödssjuka eller avlidna (via deras advokater), stenrika människor. Jag får massor med pengar och behöver bara vara så snäll och ta hand om deras förmögenheter ett par dagar så att deras förmögenheter hamnar i rätt arvingars händer medan de får dö fridfullt.
Jag känner mig som ett helgon…
Fast jag är ju inte säker på att jag klarar att inte pilla på stålarna när de väl kommer in på mitt konto….så jag avvaktar med att börja arbeta.
Dessutom så behöver jag ju inte det jobbet så mycket.
Ring_in_box_2
Jag har ju en diamantgruva i Nigeria.
Fast det är ju en så hemsk branch!
Och så är jag ju rädd för att bli så otroligt rik!
Varför?`
Jo, det är ju bara att läsa ovanstående….alla stckars rika människor dör alldeles, alldeles ensamma.
Nåja, inte helt…de hade sina advokater…och så hade de tydligen mig!
Åh nej!
Jag ber alla miljonärer att hålla sig väldigt långt borta från mig.
De dör som flugor….
Jag är den gemensamma nämnaren.
Im rich Bijatch!1money