Välkommen till Barnens Ö…We have cookies!

Här våldtog ligan en tolvårig flicka | Nyheter | Aftonbladet

Det finns många olika sorters insekter och vissa är bara skadeinsekter. Dessa killar är bara skadeinsekter.

Jag undrar vad som rör sig i deras skallar…tänker de något överhuvudtaget eller går de bara på instinkt?

Hur fungerar/tänker en våldtäktsman….hur fungerar/tänker FYRA våldtäktsmän?

Man brukar ju säga att våldtäkt handlar om makt, men jag kan tänka mig att det bara var en kul grej för dessa hjärndöda, efterblivna killar.

Något att berätta för kompisarna.

Hur tänkte de?

Gick de hem till familjen och såg sin mamma och syster i ögonen utan att ångra sig alls? Har de familjer?

Dessa killar är ett totalt misslyckande. Både för deras familjer och dem själva men också för hela samhället.

Varför?

De är ju bara i början av 20-års åldern…de har nyss gått ur skolan. Varför såg ingen att de var missanpassade? Att de behövde hjälp med bla empati.

Nu kommer många att säga att det inte behöver märkas…att de kan ha varit exemplariska elever, söner, anställda….

Det skulle jag kunna tro på om detta bara gällde en kille….men fyra?

Fyra kufar i skolorna, som är vänliga och snälla mot alla, och som råkar träffas för att inse att de delar samma intresse…att lura och våldta flickor?

Det tror jag inte på.

Någon måste ha sett att dessa killar inte kommer att bli samhällets stöttespelare direkt, och ändå bara låtit det vara.

Sedan undrar jag:

Varför var en 12-åring ensam på nattbussen????

Föräldrarna/förmyndarna till detta BARN på 12 år borde ställas till svars…för vårdslöshet.

Och busschaffören?

Såg han inte att det var ett litet barn på bussen mitt i natten? varför pratade han inte med henne och såg till att hon satt nära honom och säkert kom av där hon skulle.

Flera busschafförer har varit snälla och sett till att jag kom av där jag skulle, ibland har de tom stannat på ett bättre ställe, när jag har åkt själv på natten…och då var jag vuxen och hade inte bett om hjälp.

”Det krävs ett samhälle att uppfostra ett barn”

Sant.

I och med detta vill jag inte ta skulden ifrån killarna och lägga den på samhället…Absolut inte. Människor gör sina val.

Det är inte synd om dessa killar…De blev inte tvingade till detta, de valde att bli vad de blev.

De kunde ha valt en framtid, de valde att bli våldtäktsmän.

Men man kan kanske lära sig av misstagen…

Detta är vad vi skapar!

Jag jobbar på pendeltågen på natten. Jag ser dessa killar och tjejer.

Jag pratar med dem, säger till dem på skarprn…ibland kallar jag dem för dumskallar. Men alltid på ett sådant sätt att de inte känner sig attackerade och bara vill slå tillbaka. De LYSSNAR, även när jag skäller.

Jag pratade med en kille en gång som var full och odräglig och hade en liten köttyxa innanför sin jacka för att han var rädd för något gäng.

Jag gick rakt fram till hans kompisar och sa att om de verkligen var hans vänner så skulle de inte låta honom förstöra sitt liv.

De skämdes och sa att de skulle ta honom hem. Medan jag försökte ringa till våra väktare försvann killarna. Jag hoppas verkligen att de gick hem. Och att inget hände denna natt…för hade det gjort det, så hade jag varit lika skyldig som de…jag borde ha ringt polisen.

Vi har blivit ett mesigt folk.

Sverige är Barnens Ö.

Vuxna människor är rädda för små barn…och då menar jag SMÅ barn. Lärare i låg och mellanstadiet klarar inte av sina små elever. De är RÄDDA för sina små elever…eller så är de rädda för att göra något etiskt fel. Eller bryta mot någon lag eller inkräkta på barnens rättigheter….

Vi har gått så långt med att ”skydda” barnen, så att vi skadar dem.

Det är ju så mycket lättare att sätta en diagnos och avfärda ett barn som ett hopplöst fall av någon bokstavskombination, och idag har nästan var och varannan unge DAMP, ADHD osv

Alla har inte den turen att hamna på en skola som specialiserar sig på barn med sådana problem, för det finns så få sådana skolor. Vissa får droger…vissa får klara sig bäst de kan. Skolan ger upp. Dessa barn får ingen bra start på livet.

Och bakom står ett helt samhälle och tittar på. Inte vårt problem.

Nähä?

Det blir vårt problem!

Det blir vårt problem när det blir en massa dårar som går runt och våldtar, misshandlar och mördar.

De ÄR vårt problem, fast de behöver inte bli ett problem.

En av de finaste människorna jag känner har ADHD/DAMP. Han är en helt vanlig, kanske bara lite lat, kille, med ett ovanligt stort hjärta och en fantastisk hjärna. han är våghalsig och gör knasiga saker ibland, men han skulle aldrig skada någon!

Enda gången han blir upprörd är när han ser någon bli skadad på något sätt.

Han kunde kanske ha blivit en aggressiv människa, men bakom honom har han en superhjälte till mamma, som inte gav upp och såg till att hennes son fick den hjälp han behövde i tid. Energin hon lade ner på att tjafsa med skolor, läkare och olika myndigheter kan bara liknas med en tvättäkta superhjältes. Jag vet inte om jag hade orkat.

Varför ska det vara så svårt, kan man fråga sig. Det borde vara i allas intresse att hjälpa dessa barn. Att hjälpa dem komma in i samhället…inte låsa dem ute vid minsta problem.

Det är vad vi gör just nu.

Om ett barn är ett problem i klassen, så tar vi bara bort problemet ur klassen, isolerar barnet genom enskild undervisning och gör så att detta barn, som skulle behöva gemenskap och omtanke, blir ännu mera utstött. De forna klasskamraterna, med lärarna i spetsen, blir till en rättfärdig mobb…som under häxrättegångarna, ungefär. När det utstötta barnet reagerar med ilska och frustration, så skakar alla på huvudet och tycker att ”vi hade rätt, ett hopplöst fall”.

Fel fel fel!

Jag vet. Jag ser detta varje dag. Det är så fel.

Stöt inte bort dessa barn.

Det är så vi skapar dessa hämndlystna arga små monster.

Sedan läser man i tidningarna hur ”han var en enstöring…hade problem…osv

Kanske kan vi i framtiden förhindra en eller några skolskjutningar om vi tar tillbaka makten i skolorna och på gatorna och i natten.

Vi måste sluta vara rädda för våra egna barn.

Vi måste sluta skydda dem till fördärv.

Som det är nu så vågar ingen säga till ett barn, endera av rädsla för den elaka ungen eller av rädsla för att man inkräktar på någon annans område, eller för att det ska bli feltolkat…

Jag är inte rädd. Jag säger till om allt!

Ser jag någon ledsen, pratar jag med dem.

Ser jag en flicka utan jacka mitt i vintern, säger jag åt henne att sätta på sig en.

Ser jag ett bråk säger jag till dem.

Ser jag någon full eller utsatt så hjälper jag dem.

Ensamma barn håller jag ett öga på även under dagen.

Jag frågar, gnäller och lägger mig i, och tro mig, det värsta jag har råkat ut för är lite hån, fast 99% av gångerna har de svarat med respekt- visserligen på deras sätt, men det räcker. Det gäller att hitta ett gemensamt språk bara.

Folk måste bli tuffare i Sverige. Och börja bry sig om både sina och andras ungar.

De ingår ju i ett paket som kallas framtiden…alla, svenska som utländska barn, hamnar där till slut.

Och för att avsluta det hela, måste jag ställa en fråga:

Varför var Aftonbladet tvungna att flika in att vissa av killarna riskerar utvisning?

Jo, på detta sätt talade AB om för oss att detta rör sig om invandrarkillar.

Men varför är det så viktigt för oss att veta?

Det finns väl bra och dåliga invandrarkillar, precis som det finns bra och dåliga svenska killar?

Det finns invandrare som avskyr våldtäktsmän och det finns svenskar som våldtar.

Varför var det så viktigt att poängtera att de var invandrare?

Hade de skrivit om det var fyra fullblodssvenskar att ”dessa blonda, blåögda killar…

Jag bara undrar vad Aftonbladet är ute efter.

Annonser

Ett svar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: